söndag 3 augusti 2008

Spik i foten...

.
Stackars sonen! Helt plötsligt hör jag ett illvrål från trädgården, ett sånt där som alla föräldrar vet betyder att nu är det allvar, och in kommer sonen rusande, hysteriskt gråtande. Han hade sprungit genom syrenen och på något sätt fått en gren rätt in i låret. Den stack ut några centimeter men när jag försökte dra ut den så gick det inte, den satt fast!

När jag lyckades få känna runt om så insåg jag att den satt djupt och gick minst 1-2 cm in i benet. Stackars, stackars liten! Och så hjälplös man känner sig som mamma!

Sonen, som blir hysterisk även av vanliga små stickor, hade så ont att han bölade "Jag kommer dö! Jag vill dö!" och jag gav snabbt alvedon för att försöka åtminstone lindra och visa sonen att jag gjorde mitt bästa. Lade honom sedan i soffan framför älsklingsfilmen och ringde dels hem min man som var ute med bilen dels sjukvårdsrådgivningen som sade "har han så ont så åk in!".

Så nu är mannen och sonen på väg till akuten. Varför händer sånt här alltid på helgen?
.

Inga kommentarer: