.
Jag har fått en gudagåva! Jo det känns faktiskt så.
Precis som för Jungfru Maria kom min gudagåva i form av en spinkig liten pojke, fast den här pojken är redan fem år och inte ens min egen son. Jag talar om grannens barn.
Vilken avlastning det är när sonen sätter på sig sandalerna och ropar: "Jag går och kollar om XX är hemma"! Bara den som liksom jag är flerbarnsmamma och aldrig har haft tillgång till barnvakt kan nog riktigt till fullo förstå känslan.
Våra familjer bor grannar med bara våra tomter mellan husen och vare sig barnen väljer att leka hos oss eller hos grannen är friheten total! Inget tjat, inget gnäll, ingen eftermiddagströtthet, inga krav på lekar eller tjänster. Bara lycklig son.
Jag är så tacksam!
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar