.
Ibland passar jag inte alls att vara bloggare. Stundtals tappar jag bara sugen, förlorar all inspiration och kan inte skriva ett ord. Oftast händer det när jag har för mycket omkring mig. När jag läst för mycket jobbtexter, plågat mig igenom krångliga formuleringar och skrivit för många byråkratiska meningar. Då blir jag så trött på ord. Vill inte se ett enda extra när jag kommer hem. Sådana perioder är tråkiga eftersom jag egentligen älskar ord. Jag älskar att skriva. Jag älskar att läsa (om nu någon missat det).
Skönt då att vi har bokbussen som kan komma till räddning. Nu har jag lånat det ultimata för läströtta arbeterskor - ljudböcker! Kan det bli mer perfekt? Hela vägen till jobbet igår lyssnade jag till Astrid Lindgren när hon berättade om kärlekshistorien mellan hennes föräldrar, Samuel August och Hanna i Hult. Fantastiskt! Astrids lugna och trygga röst. Jag njuter igen av orden.
Bara jag slipper se dem.
.
1 kommentar:
Känner igen mig. Men egentligen tycker jag att blogga ska man göra när man känner för det, det ska inte vara ngt som framkallar ångest. Kram!
Skicka en kommentar