.
Som om det inte redan finns irriterande saker nog att reta sig på måste man tydligen uppfinna nya!
Av svärmor fick sonen en liten fågel som man sticker ned i jorden i blomkrukan. Om jorden blir för torr visslar fågeln så man kommer ihåg att vattna. So far so good. Men kruxet är att fågeljäveln visslar ihärdigt var trettionde sekund... Man kan bli galen av att höra den!
Och det är en så sjuk tanke bakom tycker jag - liksom att det viktigaste i mitt liv är att vattna blommorna så fort det blir det minsta torrt, så viktigt att jag genast släpper allt annat jag har för händer och rusar dit med vattenkannan! Panik, panik, larmet går: blomman vill ha vatten!!!
Jag hade nöjt mig med en vissling var femte minut eller så, bara det hade räckt utmärkt för att driva en stressad småbarnsmorsa till vansinne.
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar